Skrivandet är för mig en plats där allt är möjligt, en bakdörr ut, en
gränslös frihet, en gränd bortanför Storgatan och gråkalla november där
jag kan skapa det jag vill, vem jag vill, skriva om och redigera, rätta
till och forma. Jag kan läsa mina ord och byta ut dem eller gå in i
berättelsen och stanna så länge jag har lust eller behöver.
Jag var fyra månader när jag adopterades från Chile 1974 och växte upp
på den skånska landsbygden. Under studietiden bodde jag i Malmö. Idag bor
jag i Halmstad med min familj där jag arbetar som utvecklare vid Regionbibliotek Halland.
Den jag aldrig blev är en fiktiv roman, men jag har utgått ifrån mina
upplevelser av att vara adopterad. Jag ville skriva om hur man som vuxen
bär med sig barnets sårbarhet in i relationer och om hur svårt det kan
vara att veta vem man är eller vill vara, med vem och var någonstans.
